Det jobbigaste med att vara sjuk måste vara att vakna upp denna tid och vara täppt i näsan. Och medans nässprayet gör sitt jobb eller iallafall försöker, vilket det gör väldigt bra om det lyckas då det känns som cement i näsan så tänkte jag blogga lite. Har iallafall varit med William tidigare ikväll, febrig och jävlig var jag minsann. Vi provade att dra ut och sladda men för att skona dom stackars däcken så for vi till Williams pappas jobb och sladdade där, med en riktigt fin bil, en sån här as liten, grå, med punka på vänstra framhjulet. Vi såg en rulle också innan han skjutsade hem mig, dekade ganska direkt i sängen och vaknade nu, täppt och jävlat iskall. Hade tänkt skriva ett inlägg som skulle få er förvirrande men det skulle vara lättande för mig, men nyvaken som jag är får jag inte orden på plats. Det får bli imorgon Hörni. Guess what? nässprayet lyckades och nu ska jag försöka somna om. Lots of love...